Idag ska jag skriva om hopplösheten!!!
Hur det är att leva som sockerberoende, och tro att man är ensam och att man ska klara allt själv...
För så är det. Man känner sig ensam, eftersom det inte är godkänt som en sjukdom inom sjukvården.
Eftersom endel läkare skrattar åt en när man försöker förklara att det är en sjukdom och att man inte klarar av att hantera det.
Det bli så mkt liksom, att klara av att leva i vardagen med alla måsten, samtidigt som det är ett heltidsjobb att orka göra alla rätt, dricka rätt, äta rätt frukost, inte ta nå fika, måsta säga nejtack överallt, få en massa frågor och dumma kommentarer från dom som inte förstår, äta rätt lunch, inte fika när barnen vill ha eftermiddagsfika, äta rätt middag, inte äta nåt på kvällen som dom andra äter, hemma eller om man är bortbjuden, inte falla för frestelsen att beställa pizza på fredagkväll, inte falla för frestelsen att stanna på Max och äta ham med strips, åh ja jag vet att det finns bra alternativ, men det är inte dom man vill ha när man är missbrukare/överviktig. Inte gå på bio för att man förknippar det med godis och läsk.
Ensam för att dom runt omkring inte lider av samma beroende och därmed inte fattar hur det är, hur mycket man smygäter, på dagarna, i bilen på väg hem, på kvällarna när man sitter ensam, eller t.o.m i sängen när ingen ser, ingen ser ju att man smugglat ner en japp under täcket när man låtsas att man vill ligga ifred och läsa.. Eller att man smygäter på fester när ingen ,märker det för att dom är fullt upptagna med sitt glas vin eller sin öl, och förresten har jag kommit på att det inte är nån som kommer ihåg att man inte äter socker och kolhydrater på en fest, så det är lite lönt att försöka smygäta, men i hjärnan gör man ju det..
Jag vet att det är många som lider precis som mig och just nu är jag STARK, åh jag vill så gärna att just DU också ska kunna känna den styrkan jag har nu...
Jag har försökt många gånger så jag vet vad som funkar och inte, åh jag har ju också många fina vänner med andra beroenden, så jag vet att det enda som funkar är att säga nej till allt socker, mjöl, bröd, alla sorters bakverk oavsett om dom är bakade på lchf vis. Är man sockerberoende så är det inte bara själva ingrediensen som triggar, vilken som helst av OSS kan ju få pippi på att YES nu kan jag börja baka allt möjligt om jag bara använder det som är tillåtet, men se det går inte, då skulle förmodligen många av oss börja att leva på mackor, kakor, bakelser, efterrätter, godis, pizza mm, som är gjort på lchf och strunta i den mat som gör att vi mår bra...Samma sak egentligen med att man får äta nötter, det är bra med många olika sorts nötter om man inte använder det som en tröst och sitter och vräker i sig salta nötter en hel kväll eller varje kväll. Beteendet måste också jobbas bort. Vi är förstörda med detta belöningssystem, att all belöning är godis, chips, ostkrokar, efterrätter, choklad mm
Mitt förslag är därför att lära knoppen att det går att leva utan slisk och slask och istället äta mat som man blir mätt av, men det krävs en jäkla disciplin, åh det är inte lätt, men om man kämpar hårt första veckan och verkligen ser till att man köper hem bra saker och rensar bort det dåliga och äter sig mätt flera ggr om dagen, och tar en måltid till då av det man får äta om man blir sugen. Om man låter bli att stirra på vågen utan bara tänker att jag måste äta det jag mår bra av, jag måste tillföra kroppen det den behöver, jag måste bygga upp min sargade kropp med vitaminer och mineraler, och jag måste undvika det som är skadligt för mig till 100 %.
Man kanske måste tacka nej till en massa festligheter ett tag för att koncentrera sig på sitt mående. Man kanske får ljuga och säga att man är upptagen med annat, för att slippa frestelser, och framför allt, MAN MÅSTE TA EN DAG I TAGET! Inte se saker på lång sikt, att shit jag kommer aaaaaldrig mer att få äta det och det, om man håller uppe tillräckligt länge och får det stöd man behöver och får bra resultat, så kommer inte dessa frestelser att locka mer.
Jag blir så glad när jag får höra hela tiden att jag inspirerar så många att fortsätta kämpa och jag tänker göra mitt bästa för att fortsätta min kamp och fortsätta inspirera er.
Kram till alla mina bloggvänner!
torsdag 25 oktober 2012
onsdag 24 oktober 2012
en dålig matdag!
Japp, jag måste rapportera hur en dålig matdag ser ut, för att jämföra måendet, när man äter bra och är mätt och när man äter dåligt och är hungrig, åh detta för att DU ska förstå hur viktigt det är att hålla kosten strikt för att inte falla för frestelser..
Just idag har jag jag ätit dåligt med mat, jag har inte fuskat med nåt, men jag har ätit dåligt hela dan och det påverkar mkt, jag är hungrig, jag är sugen, jag är orkeslös, jag har huvudvärk!!
Min dag började med att jag tog en baconbit av barnens frukost, ja hur är det, man vill ju att barnen ska äta sig mätt innan dom går till skolan och sätter sig själv i andra hand. Sen glömde jag bort att äta och åkte sen till stan för att lämna in min telefon för andra gången på 1 månad. Jag hade tid över så jag gick in och kollade på kläder på den nya affären i port 9, för oss som har lite större kläder:-), en fantasisk butik. Sen hade jag en lunchdate med min bästa Veronica, vi åt buffé och jag åt kött, fläsk och grönsaker, vilket i sig inte var så tokigt. När jag kom hem gräddade jag pannkakor till barnen och sen var det att skynda iväg med Caisa på innebandyträning. När jag kom hem kl 1930 åt jag en röra av köttfärs, vitkål och grädde, vilket inte föll mig i smaken riktigt. Efter det tog jag fil och hallon, och 1 finncrisp med ost. Inge gott det heller, mer sugen, så nu har jag tagit lite naturella nötter och druckit vatten och huvudvärken är här, kan vara lite migrän också som jag får ibland 1 gång i månaden.
I morgon får det bli en bättre matdag och nu säger jag bara GOD NATT:-)
Just idag har jag jag ätit dåligt med mat, jag har inte fuskat med nåt, men jag har ätit dåligt hela dan och det påverkar mkt, jag är hungrig, jag är sugen, jag är orkeslös, jag har huvudvärk!!
Min dag började med att jag tog en baconbit av barnens frukost, ja hur är det, man vill ju att barnen ska äta sig mätt innan dom går till skolan och sätter sig själv i andra hand. Sen glömde jag bort att äta och åkte sen till stan för att lämna in min telefon för andra gången på 1 månad. Jag hade tid över så jag gick in och kollade på kläder på den nya affären i port 9, för oss som har lite större kläder:-), en fantasisk butik. Sen hade jag en lunchdate med min bästa Veronica, vi åt buffé och jag åt kött, fläsk och grönsaker, vilket i sig inte var så tokigt. När jag kom hem gräddade jag pannkakor till barnen och sen var det att skynda iväg med Caisa på innebandyträning. När jag kom hem kl 1930 åt jag en röra av köttfärs, vitkål och grädde, vilket inte föll mig i smaken riktigt. Efter det tog jag fil och hallon, och 1 finncrisp med ost. Inge gott det heller, mer sugen, så nu har jag tagit lite naturella nötter och druckit vatten och huvudvärken är här, kan vara lite migrän också som jag får ibland 1 gång i månaden.
I morgon får det bli en bättre matdag och nu säger jag bara GOD NATT:-)
Ägg!
Ägg är en underskattad föda!
Som dom flesta av er vet så har vi ju haft höns i många år och därav också ätit väldigt mkt ägg.
Ingen ekonomi i att ha höns men väldigt häftig känsla att få gå och plocka in sina egna ägg.
Just nu har vi tagit en paus med hönseriet och därför har vi varit tvugna att köpa ägg.
Första gången jag stod på Coop och skulle köpa ägg för första gången på många år, fick jag en chock över hur dyrt det var med bra ägg. Jag bestämde mig ganska kvickt att inte köpa ägg på affären utan åkte helt enkelt ut mot Västerhus på hönsgården som finns där. Så mina damer och herrar, här kommer dagens tips.
Ta bilen och åk dit, på höger sida innan ni kommer till Västerhus, där finns en gårdsbutik som säljer STORA ägg, 30 st för 40 kr, och sen har dom även ägg som har lite konstig form, dom är lite buckliga, 30 st för 20 kr. Om inte butiken är öppen, finns en äggbod, som är öppen när inte butiken är öppen, där går man in, tar så många plattor man vill och lägger i jämna pengar i en springa i väggen och så var det klart:-) Jag brukar köpa 90 ägg åt gången, och då är det inga problem att laga mat utan pot, ris, och pasta. Tror nämligen att det är det största problemet för många, att man tycker att det finns inget i kyken att laga mat av, och har man bara ett 12pack ägg så känns det onödigt att slösa den på en måltid om man vill göra omelett till sig och sin familj. Så ut med allt skräp i kylen och fyll upp den med färgglada grönsaker, ägg, bacon, kött, kyckling, fläsk, lax, ost mm så att det alltid finns bra mat att laga av.
Åh ät inte bara ägg och bacon, det blir man fort less på.
Tips på enkel frukost:
Äggmuffins:
Ta 10 ägg och knäck dom i en bunke, häll i 1-2 dl grädde och 1-2 dl riven ost, salta och peppra, häll i lite persilja, vispa runt, stek sen småbitar bacon, tills det blir knaprigt. Ta sen stora vita muffinsformar och häll i smet till hälften, lägg sen i en sked bacon i varje form och grädda dom i 10-12 min eller tills dom ser klar ut.
Sen kan man ha dom i en burk i kylen och ta fram och äta en eller två och jag lovar du är mätt nästan hela dan:-) Barnen älskar dessa muffins och är perfekt för dom att äta innan skolan, så gör det inte så mycket att dom inte äter så mycket på skolan, som i mitt tycke bara serverar sämre och sämre mat.
Den här veckan tex, har dom en ekologisk vecka, vilket man tycker är toppen. Men vad gör dom då???? Serverar den ena konstiga maträtten efter den andra som barnen tycker är jätteläbbig. I måndags var det någon gryta som inte innehöll nån form av kött eller kyckling, utan bara grösaker, vilket är urpopulärt för dom flesta barn, imorgon är det linssoppa, och tyvärr är det ju inte många barn som äter det.
Tråkigt, när syftet egentligen är bra, att barnens upplevelse blir att ekologisk mat smakade skit:-(
Kanske är det bara mina barn som har den här upplevelsen, inte vet jag, men jag kan ju bara uttrycka vad dom säger. Min 6 åring som älskar att vara på skolan och som inte vill vara hemma oavsett hur hon mår, kom helt plötslig i morse och sa att hon ville vara hemma ons-tors pga maten:-(
Undra hur lärarna skulle ta det om man skickade med mat till skolan? Dom skulle nog inte få äta den antar jag.
måndag 22 oktober 2012
Måndag och åter vardag;-)
Jaha då var det måndag igen då och vardagen är tillbaks, helgen har för övrigt flutit på bra, i fredags åkte jag och barnen och köpte skor och sen gick vi ner på Ö&B för att dom skulle få köpa godis och ta med till farmor och farfar.
Haha jag kände mig som en alkoholist som stod på systemet , när jag lade upp 4-5 godisbitar per unge, lika med ca 16 olika små saker plus en låda festis. Såg helt sjukt ut!
Kvällen fortsatte sen hos svärisarna och där bjöds det på god lchf middag så det var enkelt:-) Jag fick också väldigt mycket positiv respons på mitt inlägg i fredags, och många grät visst, åh det var ju gulligt, att folk sitter och gråter åt mina inlägg:-)
Lördagen bestod av att byta däck på bilen(vilket min man gjorde), och jag fick ett ryck och bytte gardiner i sovrummet, vardagsrummet, fåtöljrummet, och köket:-), det blev så fint så. Tacosallad till middag och sen slutade kvällen hos bästa Åsa och kaffe utan dopp:-) vilket jag är tacksam för.
Nej, den slutade inte där kom jag på, jag pratade ju med Ann B i endast 3 timmar, tills vi båda nästan somnade;-)
Söndagen började med kyrkan, ja vi är ju flitiga besökare i kyrkan;-), nej inte precis men Yrla skulle sjunga och då åker vi såklart dit. Sen kom lunchen, denna underbara lunch som går till historien. Vi gjorde kebabsallad, åh shiiiiiit vad god den var. PÅ eftermiddan kom nästa ryck, jag började plocka ur vitrinskåp på vinglas och andra glas och putsade skåp och diskade glas, jag plockade undan en massa gamla prydnadssaker och torkade andra vägghyllor och ljuslyktor.
Vilken energi jag har, åh det kan jag ju säga att det beror hel på att jag inte äter socker, för annars i vanliga fall är jag bara trött trött.
Idag måndag började dagen med ett besök hos bäste Jörgen Öberg, som jag varmt rekomenderar till alla som bor i närheten och som behöver hjälp med några kroppsliga fel. Han är så duktig. Nu var det ju tyvärr inte jag som skulle få behandling utan idag var det Theas tur att undersöka sin sedan så länge, onda fot...
Vi har vid ett flertal tillfällen varit till läkare för att få hjälp men får bara det klassiska svaret att ta iprengel och alvedon, han hittade direkt var smärtan kom ifrån och´behnadlade henne i 60 min, kommer behöva fler besök dit men det blev mycket bättre i foten höfterna, bak i ryggen och uppe i bröstryggen.
Thea har sen fått vara hemma med mig och vi har bara tagit det lugnt, sen har vi pysslat med en grej också som jag kan skriva om vid ett senare tillfälle:-) Jag var också tvungen att göra en repris på kebabsalladen till lunch idag, oj va god den är.
Nu har det gått 2 veckor och jag har klarat detta i 2 veckor, vilket betyder att även DU kan klara det om du verkligen vill. Kom bara ihåg att säga NEJ TACK till allt och se till att vara mätt när du ska iväg någonstans så du inte faller för frestelsen. Åh ät inte bara ägg och bacon, det finns så mycket mer och det finns så mycket recept på nätet, tom på bröd och bakverk, men det undviker jag bara för att få bort den fula ovanan att äta det dom är sliskigt och gott.
Till helgen kommer nästa utmaning, då vi ska ha gäster, men som tur är , är det ju min man som lagar maten och han äter ju preis som jag, så det blir helt enkelt våra gäster som får utmaning, att äta mat utan pot, pasta, ris och efterrätt utan en massa mjöl och socker:)
Nu slog det mig att det är ju så enkelt om man hjälps åt, när Fredrik äter som jag och är entusiastisk över vad vi ska äta, så är det inga problem, så få mer er era män och be dom äta samma mat som dig!
Haha jag kände mig som en alkoholist som stod på systemet , när jag lade upp 4-5 godisbitar per unge, lika med ca 16 olika små saker plus en låda festis. Såg helt sjukt ut!
Kvällen fortsatte sen hos svärisarna och där bjöds det på god lchf middag så det var enkelt:-) Jag fick också väldigt mycket positiv respons på mitt inlägg i fredags, och många grät visst, åh det var ju gulligt, att folk sitter och gråter åt mina inlägg:-)
Lördagen bestod av att byta däck på bilen(vilket min man gjorde), och jag fick ett ryck och bytte gardiner i sovrummet, vardagsrummet, fåtöljrummet, och köket:-), det blev så fint så. Tacosallad till middag och sen slutade kvällen hos bästa Åsa och kaffe utan dopp:-) vilket jag är tacksam för.
Nej, den slutade inte där kom jag på, jag pratade ju med Ann B i endast 3 timmar, tills vi båda nästan somnade;-)
Söndagen började med kyrkan, ja vi är ju flitiga besökare i kyrkan;-), nej inte precis men Yrla skulle sjunga och då åker vi såklart dit. Sen kom lunchen, denna underbara lunch som går till historien. Vi gjorde kebabsallad, åh shiiiiiit vad god den var. PÅ eftermiddan kom nästa ryck, jag började plocka ur vitrinskåp på vinglas och andra glas och putsade skåp och diskade glas, jag plockade undan en massa gamla prydnadssaker och torkade andra vägghyllor och ljuslyktor.
Vilken energi jag har, åh det kan jag ju säga att det beror hel på att jag inte äter socker, för annars i vanliga fall är jag bara trött trött.
Idag måndag började dagen med ett besök hos bäste Jörgen Öberg, som jag varmt rekomenderar till alla som bor i närheten och som behöver hjälp med några kroppsliga fel. Han är så duktig. Nu var det ju tyvärr inte jag som skulle få behandling utan idag var det Theas tur att undersöka sin sedan så länge, onda fot...
Vi har vid ett flertal tillfällen varit till läkare för att få hjälp men får bara det klassiska svaret att ta iprengel och alvedon, han hittade direkt var smärtan kom ifrån och´behnadlade henne i 60 min, kommer behöva fler besök dit men det blev mycket bättre i foten höfterna, bak i ryggen och uppe i bröstryggen.
Thea har sen fått vara hemma med mig och vi har bara tagit det lugnt, sen har vi pysslat med en grej också som jag kan skriva om vid ett senare tillfälle:-) Jag var också tvungen att göra en repris på kebabsalladen till lunch idag, oj va god den är.
Nu har det gått 2 veckor och jag har klarat detta i 2 veckor, vilket betyder att även DU kan klara det om du verkligen vill. Kom bara ihåg att säga NEJ TACK till allt och se till att vara mätt när du ska iväg någonstans så du inte faller för frestelsen. Åh ät inte bara ägg och bacon, det finns så mycket mer och det finns så mycket recept på nätet, tom på bröd och bakverk, men det undviker jag bara för att få bort den fula ovanan att äta det dom är sliskigt och gott.
Till helgen kommer nästa utmaning, då vi ska ha gäster, men som tur är , är det ju min man som lagar maten och han äter ju preis som jag, så det blir helt enkelt våra gäster som får utmaning, att äta mat utan pot, pasta, ris och efterrätt utan en massa mjöl och socker:)
Nu slog det mig att det är ju så enkelt om man hjälps åt, när Fredrik äter som jag och är entusiastisk över vad vi ska äta, så är det inga problem, så få mer er era män och be dom äta samma mat som dig!
fredag 19 oktober 2012
Fredag!!
Jaha då var det helg då strax. Fredagen har börjat bra, jag har varit och klippt mig hos den bästa av alla frisörer, Björn på Petterssons i Bjästa:-) Han vet hur mitt hår fungerar och har tålamod med alla mina egna experiment, när jag färgar och håller på:-) Skönt att ha en sån frisör. Fixade till mina buskögonbryn också, så nu känner jag mig som en ny människa:-)
Så min sockerfria resa har börjat strålande, som jag skrev igår har min degmage dragit ihop sig nåt otroligt, och det betyder ju att jag byggt upp den med bröd och godis, eftersom den försvinner nu;-)
Det som jag inte visste och inte trodde heller är att jag tappat 3 hela kg på 10 dar, det är jag jättenöjd med!
Man behöver en liten kick i början för att orka fortsätta och tycka att det är värt det. Så nu känns det lättare att fortsätta och jag måste erkänna att det är väldigt lugnt på hemmafronten också, jag är så jämn och fin i humöret så;-). Tror att mina barn känner det och framförallt min man.
PÅ tal om min man, han har fått stå ut med mycket under alla dom 12 år,(shit va länge vi varit tillsammans, vart tog dom åren vägen??), vi känt varann. Tror ingen i sin vildaste fantasi kan förstå hur mycket tjorv det varit i vårt liv tillsammans.
Tänk er själva, vi träffades, två vilsna själar, med mycket jobbigt i bagaget, strax innan midsommar 2000, jag mådde inte alls bra då och hade mycket jobbigt bakom mig, och mitt fullt utvecklade sockermissbruk. Galen som vi var, tänkte vi inte så mycket och vips kom våran älskade Caisa till! Åh detta kan ju i många människors tankar vara helt galet, att bestämma , att ja vi vill bli föräldrar och vi kommer att klara detta. Ingen av oss tänkte nånsin nåt annat, utan det var så självklart att hon skulle komma till oss.
Åh denna underbara flicka, som sen kom till oss 5 April 2001, har skänkt oss så mycket kärlek och glädje, och vi har aldrig varit så lyckliga som den dagen hon kom fram. Denna kloka , fina tjej, som var det snällaste barn man kunde tänka sig, gjorde vårt liv komplett.
Jag har velat haft barn sedan 18 års ålder, men som tur var, måste man säga, dröjde det till rätt avelshanne dök upp.
Sen har detta avlande fortsatt, och vi är välsignade som lyckats få 4 underbara tjejer i vårt liv. Thea kom 1.5 år senare, även hon en helt underbar, tokig, sprallig busunge, som blev storasysters favorit på en gång, åh detta har fortsatt genom hela deras liv. Dom har varit dom bästa vännerna och har i princip aldrig bråkat med varandra, dom har sovit tillsammans, busat, klätt ut sig, showat och alltid hållit sams. Många undrar om dom inte bråkar och kastar grejer på varann och slåss, men det har aldrig hänt, och det är underbart att se.
2005 tog vi ett stort vågat beslut och lämnade trygga Gimåt och vårt fina hus, och flyttade ut på vischan, ut på landet till ett stort underbart gammalt hus från 1906. Många tyckte nog att vi var galna, men i ärlighetens namn kan jag säga att vi aldrig ångrat en sekund att vi gjorde detta. Barnen var i rätt ålder för att flyttas, åh det jobbigaste var att lämna våran älskade "storasyster" Eve, vår underbara granne som fortfarande är våra barns syster, och att lämna Theas älskade dagmamma Susanne.
Strax innan flytten blev våran nästa älskling till, och flyttade med oss i magen till Nässjö, fina Yrla som föddes en snöstormsnatt i slutet av mars 2006, 20 min efter vi kom in på BB, bråttom hade hon och hon har verkligen tillfört mycket skratt och glädje i vårt liv och är en sån speciell och rolig tjej, som redan som nu 6 åring är lite mer tonåring än sin största storasyster:-) Hon flyger upp på morgonen och packar väskan och klär noggrant på sig den snyggaste outfit hon kan och skapar dom mest fantasifulla frisyrer man kan tänka sig;-)
Så, där tyckte kanske många att det hade kunnat räckt med barn..... men se det tyckte tydligen inte vi, för i okt 2008, kom våran underbara Beata till världen, åh ja vad ska man säga om henne? Hon är solen i vårt liv, kärlek med stort K sprider hon runt oss, hon är KÄRLEK helt enkelt. Åh vi har nu 4 tjejer runt oss dagligen och jag kan inte tycka att det är speciellt jobbigt. Vi har 4 underbara barn som bara ger och ger och som klarar av att finnas i denna familj som faktiskt har det ganska tufft emellanåt, när jag inte mår bra.
Så tillbaks till min man, Fredrik, som sliter och har slitit livet ur sig för att jobba och få in pengar till oss, samtidigt som han måste leva med ångesten att inte finnas här hemma och hjälpa mig när jag inte orkar. Tror inte det finns nån som skulle stått ut med detta, förutom han. Han är den mest genomsnälla människa jag känner, och jag är lyckligt lottad som träffade honom, så TACK FREDRIK FÖR ATT DU STÅR UT MED MIG.
Nu har jag suttit här och skrivit bort dagen och snart är det dags att hämta dom små liven och åka in till stan med hela skocken, vilket är en utmaning;-) Caisa ska till optikern och kolla synen, hon har huvudvärk varje dag. Sen ska vi försöka hitta skor till dom stora tjejerna, vilket också kan va en utmaning, då det är lätt att alla vill ha minst ett par skor;-) åh kanske mamman också;-).
Vi avslutar kvällen med att åka till farmor och farfar på middag, då våran mästerkock spelar på hockeyn ikväll!
Trevlig helg!
Så min sockerfria resa har börjat strålande, som jag skrev igår har min degmage dragit ihop sig nåt otroligt, och det betyder ju att jag byggt upp den med bröd och godis, eftersom den försvinner nu;-)
Det som jag inte visste och inte trodde heller är att jag tappat 3 hela kg på 10 dar, det är jag jättenöjd med!
Man behöver en liten kick i början för att orka fortsätta och tycka att det är värt det. Så nu känns det lättare att fortsätta och jag måste erkänna att det är väldigt lugnt på hemmafronten också, jag är så jämn och fin i humöret så;-). Tror att mina barn känner det och framförallt min man.
PÅ tal om min man, han har fått stå ut med mycket under alla dom 12 år,(shit va länge vi varit tillsammans, vart tog dom åren vägen??), vi känt varann. Tror ingen i sin vildaste fantasi kan förstå hur mycket tjorv det varit i vårt liv tillsammans.
Tänk er själva, vi träffades, två vilsna själar, med mycket jobbigt i bagaget, strax innan midsommar 2000, jag mådde inte alls bra då och hade mycket jobbigt bakom mig, och mitt fullt utvecklade sockermissbruk. Galen som vi var, tänkte vi inte så mycket och vips kom våran älskade Caisa till! Åh detta kan ju i många människors tankar vara helt galet, att bestämma , att ja vi vill bli föräldrar och vi kommer att klara detta. Ingen av oss tänkte nånsin nåt annat, utan det var så självklart att hon skulle komma till oss.
Åh denna underbara flicka, som sen kom till oss 5 April 2001, har skänkt oss så mycket kärlek och glädje, och vi har aldrig varit så lyckliga som den dagen hon kom fram. Denna kloka , fina tjej, som var det snällaste barn man kunde tänka sig, gjorde vårt liv komplett.
Jag har velat haft barn sedan 18 års ålder, men som tur var, måste man säga, dröjde det till rätt avelshanne dök upp.
Sen har detta avlande fortsatt, och vi är välsignade som lyckats få 4 underbara tjejer i vårt liv. Thea kom 1.5 år senare, även hon en helt underbar, tokig, sprallig busunge, som blev storasysters favorit på en gång, åh detta har fortsatt genom hela deras liv. Dom har varit dom bästa vännerna och har i princip aldrig bråkat med varandra, dom har sovit tillsammans, busat, klätt ut sig, showat och alltid hållit sams. Många undrar om dom inte bråkar och kastar grejer på varann och slåss, men det har aldrig hänt, och det är underbart att se.
2005 tog vi ett stort vågat beslut och lämnade trygga Gimåt och vårt fina hus, och flyttade ut på vischan, ut på landet till ett stort underbart gammalt hus från 1906. Många tyckte nog att vi var galna, men i ärlighetens namn kan jag säga att vi aldrig ångrat en sekund att vi gjorde detta. Barnen var i rätt ålder för att flyttas, åh det jobbigaste var att lämna våran älskade "storasyster" Eve, vår underbara granne som fortfarande är våra barns syster, och att lämna Theas älskade dagmamma Susanne.
Strax innan flytten blev våran nästa älskling till, och flyttade med oss i magen till Nässjö, fina Yrla som föddes en snöstormsnatt i slutet av mars 2006, 20 min efter vi kom in på BB, bråttom hade hon och hon har verkligen tillfört mycket skratt och glädje i vårt liv och är en sån speciell och rolig tjej, som redan som nu 6 åring är lite mer tonåring än sin största storasyster:-) Hon flyger upp på morgonen och packar väskan och klär noggrant på sig den snyggaste outfit hon kan och skapar dom mest fantasifulla frisyrer man kan tänka sig;-)
Så, där tyckte kanske många att det hade kunnat räckt med barn..... men se det tyckte tydligen inte vi, för i okt 2008, kom våran underbara Beata till världen, åh ja vad ska man säga om henne? Hon är solen i vårt liv, kärlek med stort K sprider hon runt oss, hon är KÄRLEK helt enkelt. Åh vi har nu 4 tjejer runt oss dagligen och jag kan inte tycka att det är speciellt jobbigt. Vi har 4 underbara barn som bara ger och ger och som klarar av att finnas i denna familj som faktiskt har det ganska tufft emellanåt, när jag inte mår bra.
Så tillbaks till min man, Fredrik, som sliter och har slitit livet ur sig för att jobba och få in pengar till oss, samtidigt som han måste leva med ångesten att inte finnas här hemma och hjälpa mig när jag inte orkar. Tror inte det finns nån som skulle stått ut med detta, förutom han. Han är den mest genomsnälla människa jag känner, och jag är lyckligt lottad som träffade honom, så TACK FREDRIK FÖR ATT DU STÅR UT MED MIG.
Nu har jag suttit här och skrivit bort dagen och snart är det dags att hämta dom små liven och åka in till stan med hela skocken, vilket är en utmaning;-) Caisa ska till optikern och kolla synen, hon har huvudvärk varje dag. Sen ska vi försöka hitta skor till dom stora tjejerna, vilket också kan va en utmaning, då det är lätt att alla vill ha minst ett par skor;-) åh kanske mamman också;-).
Vi avslutar kvällen med att åka till farmor och farfar på middag, då våran mästerkock spelar på hockeyn ikväll!
Trevlig helg!
torsdag 18 oktober 2012
Ovanligt lugnt!
1 vecka och 3 dagar, har jag nu varit "nykter" , utan socker och kolhydrater. Åh det låter så löjligt kort tid, men o man kämpar 24 timmar om dygnet så är det ändå 240 timmars kamp:-).
Det konstga är att jag tror halva magen, (alltså den som hänger längst ner, den som man brukar kalla efter graviditetsmagen), har dragits ihop bara på 10 dagar, det är galet!! Synd bara att vågen inte visar samma resultat, jag vet att man inte ska titta på vågen, men det gör alla som har mkt övervikt. Men men det är bara att gilla läget och fortsätta fokusera på att må bra, äta rätt och fokusera på det som är bra i livet.
Jag har träffat många senaste dagarna, som jag egentligen inte känner så bra, men som ändå kommer fram och pratar med mig, åh det är fashinerande och modigt och jag gillar det. Jag känner mig ofta ensam om mina problem, så det är så skönt att känna att vi är många som lider av samma sak, Så tack , alla modiga människor som kommer fram till mig.
Nu närmar sig helgen som är den värsta tiden, när det ska mysas i soffan och serveras fredagsmys och lördagsmys. Har inget inplanerat så det är bara att se till att handla hem det som är bra för mig så jag inte faller för frestelsen.
Nu är det dags att hämta kidsen!
See you!!!
Det konstga är att jag tror halva magen, (alltså den som hänger längst ner, den som man brukar kalla efter graviditetsmagen), har dragits ihop bara på 10 dagar, det är galet!! Synd bara att vågen inte visar samma resultat, jag vet att man inte ska titta på vågen, men det gör alla som har mkt övervikt. Men men det är bara att gilla läget och fortsätta fokusera på att må bra, äta rätt och fokusera på det som är bra i livet.
Jag har träffat många senaste dagarna, som jag egentligen inte känner så bra, men som ändå kommer fram och pratar med mig, åh det är fashinerande och modigt och jag gillar det. Jag känner mig ofta ensam om mina problem, så det är så skönt att känna att vi är många som lider av samma sak, Så tack , alla modiga människor som kommer fram till mig.
Nu närmar sig helgen som är den värsta tiden, när det ska mysas i soffan och serveras fredagsmys och lördagsmys. Har inget inplanerat så det är bara att se till att handla hem det som är bra för mig så jag inte faller för frestelsen.
Nu är det dags att hämta kidsen!
See you!!!
onsdag 17 oktober 2012
tack!
Jag vill bara säga att jag är djupt rörd över alla fina ord jag får från er fina vänner, jag blir alldeles lycklig och varm inombords och ni får mig att börja fundera på om jag har helt sne uppfattning om mig själv;-) TACK!
Här kommer några av alla fina kommentarer!
Du är en av de starkaste kvinnor jag känner, och när du riktar din styrka åt rätt håll går det vägen. Jag står på din sida i denna fråga och du vet att du har mitt fulla stöd. Heja!
Anna, jag beundrar dig! Du står upp för vad du tycker och tänker, agerar när nåt är fel och är bara så jäkla bra! Du ska inte känna någon skam. Love you!!
Bra skrivet min fru.
jag bara nickar...
Bra skrivet! Det är sååå svårt att sluta med socker, jag vet. Det sitter i huvudet, du har rätt inställning och kommer att lyckas bli av med "giftet" :-)
Lägg inget fokus på andra i din omgivning som du anser ha detta problem, fokusera bara på dig själv och det du mår bra av sen vad alla andra anser att de mår bra av behöver du inte ta in. Huvudsaken du tar hand om dig själv, du är viktigast i ditt liv för utan dig själv kan du inte ta hand om nån annan heller :-)
Puss på dä!Jätte bra skrivet Anna, o fortsätt som du gör o du gör det super bra glöm aldrig det !
Super bra skrivet Anna. Du är super duktig. Kämpa på
BÄST!
Så bra!!! <3
Heja Anna, kämpa vidare!
Skamen!
Hej i regn och rusk!
Sitter och funderar på den skam jag känner över att vara en missbrukare av något!
Åh det är nog svårt att skriva den meningen, missbrukare, det låter så hemskt och smutsigt på nåt vis!
För mig som varit emot droger och i stor mån också alkohol i hela mitt liv, känns det hemskt att trots att jag valt ett "drogfritt" liv, vara en missbrukare.
Detta är nåt som många rycker på axlarna åt och säger att det är inget missbruk att äta socker.
Socker är en djävulsk drog och laglig och lätt åtkomlig.
Åh jisses vad många som lider av denna sjukdom.
Jag har inte många nära vänner och umgås inte med speiellt många, och ändå kan jag nog räkna upp minst 30 st runt mig som lider lika mycket som jag och kanske tom ännu värre.
Ska vi sen kolla på vad som hänt bara sen jag fick barn, hur barn växer upp idag, så blir man mörkrädd...
Eftersom jag är hemmavid för det mesta och rör mig kring mataffärer på dagtid, så ser man ju alarmerade syner. Från skolan börjar på morgonen springer det elever till Ica och köper kakpaket, stora chokladkakor, stora drickor och äter det istället för mat!!! Ofta köper dom också det billigaste alternativet, vilket i mina ögon är ännu värre, då det finns så mycket mer skitämnen i dom produkterna än i dom mer "äkta" varorna.
Åh då kommer vi till nästa grej, att så många människor fortfarande rycker på näsan och rätt ut säger att man är löjlig som tror att det är någon skillnad på äkta vara, ekologisk mat, ekologisk hudvård osv, motför andra varor. Skolan fortsätter att servera lätta och lättmjölk för att det ska vara bättre för BARNEN, istället för att erkänna att det är för att det är billigast!!!!!!!
Tex på våran skola, finns det lätta, becel och sen står det ett paket BREGOTT på bänken. Varje gång mina barn och deras kompisar tar kniven i bregottpaketet och ska ta det på mackan, blir dom stoppad av mattanterna, med frågan: BEHÖVER DU VERKLIGEN DET DÄR?????????????????????
Jag har lärt mina barn att svara, JA DET BEHÖVER JAG VERKLIGEN, men det hjälper inte, dom tar bort paketet och säger att det där smöret är till för dom som behöver det.??????
Jag ska åka dit och lämna ett paket bregott och skriva namnet på barnen och säga till dom att dom får ställa fram det varje dag, vilket dom förmodligen inte kommer att göra.....
Jag ska också lämna papper om margariner i ren protest...
Känner ni vad förbannad jag är nu???? ;-)
Så tillbaks till missbruket:
Vilken kamp detta är, jag kämpar hela min vakna tid för att inte ge upp och falla för frestelsen, än fast jag känner att alla mina psykiska problem i princip försvinner när jag sköter min kost. Som jag skrev tidigare, när jag höll uppe med socker och kolhydrater i 7 månader hade jag inte en dag med deppressioner och inte heller samma utbrott i humöret som jag annars har 100 ggr om dagen.
Jag blir en usel mamma när jag sockrar, jag är arg och stubinen är väldigt kort, och för att döva irritationen så sockrar jag ännu mer, vilket betyder katastrof. Det kan också komma dagen efter en sockerdag, åh då är det ännu svårare att förstå att det har med det att göra eftersom jag kanske inte äter nå socker den dagen.
Så vad enkelt, tänker säkert många! Låt bli socker då!!! Ja va enkelt om det vore så lätt. Detta är lika svårt som att ta beslutet att aldrig mer få ta en öl, eller aldrig mer få dricka vin, det är så mycket kopplat till umgänge, svårt att hela tiden måsta berätta för alla att jag kan inte äta socker, eller för nån annan, jag kan inte dricka. Det är samma med att jag inte dricker alkohol, eller i alla fall ytterst sällan. Åh då är det ofta för att jag tar nåt för att få tyst på dom som undrar varför jag inte kan ta ett glas vin som alla andra.
Nu är det så här att jag tycker INTE om ÖL, VIN, SPRIT, CIDER, det enda jag kan dricka är alkoläsk och det är ju väldigt enkelt varför, det smakar inte alkohol och innehåller MYCKET SOCKER.!!!!!!
Så man kan säga att jag inte dricker.
Åh som sagt var, nån högre makt måste ha sett till att jag inte ska bruka alkohol för då hade det varit kört.
När jag var ung och bodde ensam så lagade jag ofta väldigt riktig mat, trots att jag var ensam, åh till det hällde jag upp stora vinglas med COCA COLA, vilket är en fruktansvärd drog. Jag känner många som är torsk på Coca Cola, som inte kan leva en dag utan att dricka flera glas cola, eller tom flaskor med cola. Så är det nåt man ska undvika om man är sockerberoende så är det läsk. I min värld nu när jag inte sockrar, finns bara vatten, tur att vi har egen källa och en soda stream, finns inget godare än eget bubbelvatten som man häller upp i ett stort glas och pressar ner en halv färsk citron. PROVA
Det får vara allt för idag, nu ska jag åka till min fina psykolog!
Sitter och funderar på den skam jag känner över att vara en missbrukare av något!
Åh det är nog svårt att skriva den meningen, missbrukare, det låter så hemskt och smutsigt på nåt vis!
För mig som varit emot droger och i stor mån också alkohol i hela mitt liv, känns det hemskt att trots att jag valt ett "drogfritt" liv, vara en missbrukare.
Detta är nåt som många rycker på axlarna åt och säger att det är inget missbruk att äta socker.
Socker är en djävulsk drog och laglig och lätt åtkomlig.
Åh jisses vad många som lider av denna sjukdom.
Jag har inte många nära vänner och umgås inte med speiellt många, och ändå kan jag nog räkna upp minst 30 st runt mig som lider lika mycket som jag och kanske tom ännu värre.
Ska vi sen kolla på vad som hänt bara sen jag fick barn, hur barn växer upp idag, så blir man mörkrädd...
Eftersom jag är hemmavid för det mesta och rör mig kring mataffärer på dagtid, så ser man ju alarmerade syner. Från skolan börjar på morgonen springer det elever till Ica och köper kakpaket, stora chokladkakor, stora drickor och äter det istället för mat!!! Ofta köper dom också det billigaste alternativet, vilket i mina ögon är ännu värre, då det finns så mycket mer skitämnen i dom produkterna än i dom mer "äkta" varorna.
Åh då kommer vi till nästa grej, att så många människor fortfarande rycker på näsan och rätt ut säger att man är löjlig som tror att det är någon skillnad på äkta vara, ekologisk mat, ekologisk hudvård osv, motför andra varor. Skolan fortsätter att servera lätta och lättmjölk för att det ska vara bättre för BARNEN, istället för att erkänna att det är för att det är billigast!!!!!!!
Tex på våran skola, finns det lätta, becel och sen står det ett paket BREGOTT på bänken. Varje gång mina barn och deras kompisar tar kniven i bregottpaketet och ska ta det på mackan, blir dom stoppad av mattanterna, med frågan: BEHÖVER DU VERKLIGEN DET DÄR?????????????????????
Jag har lärt mina barn att svara, JA DET BEHÖVER JAG VERKLIGEN, men det hjälper inte, dom tar bort paketet och säger att det där smöret är till för dom som behöver det.??????
Jag ska åka dit och lämna ett paket bregott och skriva namnet på barnen och säga till dom att dom får ställa fram det varje dag, vilket dom förmodligen inte kommer att göra.....
Jag ska också lämna papper om margariner i ren protest...
Känner ni vad förbannad jag är nu???? ;-)
Så tillbaks till missbruket:
Vilken kamp detta är, jag kämpar hela min vakna tid för att inte ge upp och falla för frestelsen, än fast jag känner att alla mina psykiska problem i princip försvinner när jag sköter min kost. Som jag skrev tidigare, när jag höll uppe med socker och kolhydrater i 7 månader hade jag inte en dag med deppressioner och inte heller samma utbrott i humöret som jag annars har 100 ggr om dagen.
Jag blir en usel mamma när jag sockrar, jag är arg och stubinen är väldigt kort, och för att döva irritationen så sockrar jag ännu mer, vilket betyder katastrof. Det kan också komma dagen efter en sockerdag, åh då är det ännu svårare att förstå att det har med det att göra eftersom jag kanske inte äter nå socker den dagen.
Så vad enkelt, tänker säkert många! Låt bli socker då!!! Ja va enkelt om det vore så lätt. Detta är lika svårt som att ta beslutet att aldrig mer få ta en öl, eller aldrig mer få dricka vin, det är så mycket kopplat till umgänge, svårt att hela tiden måsta berätta för alla att jag kan inte äta socker, eller för nån annan, jag kan inte dricka. Det är samma med att jag inte dricker alkohol, eller i alla fall ytterst sällan. Åh då är det ofta för att jag tar nåt för att få tyst på dom som undrar varför jag inte kan ta ett glas vin som alla andra.
Nu är det så här att jag tycker INTE om ÖL, VIN, SPRIT, CIDER, det enda jag kan dricka är alkoläsk och det är ju väldigt enkelt varför, det smakar inte alkohol och innehåller MYCKET SOCKER.!!!!!!
Så man kan säga att jag inte dricker.
Åh som sagt var, nån högre makt måste ha sett till att jag inte ska bruka alkohol för då hade det varit kört.
När jag var ung och bodde ensam så lagade jag ofta väldigt riktig mat, trots att jag var ensam, åh till det hällde jag upp stora vinglas med COCA COLA, vilket är en fruktansvärd drog. Jag känner många som är torsk på Coca Cola, som inte kan leva en dag utan att dricka flera glas cola, eller tom flaskor med cola. Så är det nåt man ska undvika om man är sockerberoende så är det läsk. I min värld nu när jag inte sockrar, finns bara vatten, tur att vi har egen källa och en soda stream, finns inget godare än eget bubbelvatten som man häller upp i ett stort glas och pressar ner en halv färsk citron. PROVA
Det får vara allt för idag, nu ska jag åka till min fina psykolog!
tisdag 16 oktober 2012
Vad ska man säga??
Ojojoj , jag är en usel bloggare då det gäller antalet skrivna inlägg, men tydligen en bra sporre för andra i samma situation så jag kör igång igen och hoppas bli bättre på att skriva oftare denna gång;)
Jag har suttit och läst mina inlägg igen och mönstret är tydligt, gång på gång tror jag att jag kan börja äta en massa godis och att jag ska kunna hantera det, men icke!!!
Det är svårt att inte få vara som alla andra och kunna unna sig, sånt som i folkmun är att unna sig, fredagsmys, efterrätter, godis på bio, god glass en varm sommardag, mm.
Det är svårt när man är uppvuxen med, godis, chips, kakor mm, och när man från tidig ålder letat allt som har med socker att göra.
Det svåra är alltså att vända på detta och inse att det inte är det söta som är belöning i livet!!!
Jag gillar sallad, nyttiga maträtter, att äta sunt, men jag dras till allt som inte en kropp behöver, hamburgare med strips, pizza, varma mackor, efterrätter, kaka till kaffet efter maten , godis och chips på helgerna(och även andra kvällar och ibland dagar).
Jag tror också att man är olika känslig för att bli en beroendemänniska och att det också går lättare för en del och svårare för en del att klara av att stå emot.
Hade det gällt alkohol eller andra droger hade det också varit lättare att få tex sjukvården att förstå att detta är en drog. Jag har så många gånger försökt få sjukvården att förstå att jag behöver stöttning i detta, men dom fnyser nästan åt det. Tänk att det ska vara så svårt att försöka se att detta har blivit ett stort samhällsproblem.......
Ska alla som lider måsta vänta 10-15 år för att sjukvården ska få en aha upplevelse och vakna upp och se att detta är ett STORT problem?????
Just nu är jag alltså inne i en bra period och håller mig borta från allt, med andra ord, NEJ TACK, till allt. Vilket är ett måste för mig. Jag måste sköta kosten 100 % och låta bli allt sött, vilket jag tror är det enda raka när man är så kraftigt sockerberoende som jag är.
Jag märker också att resten av familjen äter mycket bättre och mindre socker när jag sköter mig, vilket är ett måste för det flödar verkligen av socker hemma när jag ballar ur.
Mina barn är mkt medveten om detta problem och jag vet också att dom läser min blogg, vilket gör att jag kanske måste tänka på vad jag skriver, men vi har en öppen dialog om detta hemma och eftersom jag anser att det är ärftligt att vara en beroendeperson så är mina avkommor absolut i farozoonen.
Jag kommer säkert att få kommentarer på att jag inte ska blanda in mina barn i det här, men som tur är, är jag en vuxen person och får skriva vad jag vill, åh jag älskar mina barn över allt annat och vill inte att dom ska behöva lida som jag gör och har gjort.
Så Caisa och Thea, kom ihåg att jag alltid vill erat bästa och att jag alltid kommer att stötta er och hjälpa er med vad ni än behöver hjälp med. <3 .
Åh som ni vet kära barn blir mamma en mycket snällare mamma när jag låter bli socker!
Detta får vara allt för idag och sen hoppas jag att jag kommer att uppdatera denna sida lite oftare nu.
Tjingeling!
Jag har suttit och läst mina inlägg igen och mönstret är tydligt, gång på gång tror jag att jag kan börja äta en massa godis och att jag ska kunna hantera det, men icke!!!
Det är svårt att inte få vara som alla andra och kunna unna sig, sånt som i folkmun är att unna sig, fredagsmys, efterrätter, godis på bio, god glass en varm sommardag, mm.
Det är svårt när man är uppvuxen med, godis, chips, kakor mm, och när man från tidig ålder letat allt som har med socker att göra.
Det svåra är alltså att vända på detta och inse att det inte är det söta som är belöning i livet!!!
Jag gillar sallad, nyttiga maträtter, att äta sunt, men jag dras till allt som inte en kropp behöver, hamburgare med strips, pizza, varma mackor, efterrätter, kaka till kaffet efter maten , godis och chips på helgerna(och även andra kvällar och ibland dagar).
Jag tror också att man är olika känslig för att bli en beroendemänniska och att det också går lättare för en del och svårare för en del att klara av att stå emot.
Hade det gällt alkohol eller andra droger hade det också varit lättare att få tex sjukvården att förstå att detta är en drog. Jag har så många gånger försökt få sjukvården att förstå att jag behöver stöttning i detta, men dom fnyser nästan åt det. Tänk att det ska vara så svårt att försöka se att detta har blivit ett stort samhällsproblem.......
Ska alla som lider måsta vänta 10-15 år för att sjukvården ska få en aha upplevelse och vakna upp och se att detta är ett STORT problem?????
Just nu är jag alltså inne i en bra period och håller mig borta från allt, med andra ord, NEJ TACK, till allt. Vilket är ett måste för mig. Jag måste sköta kosten 100 % och låta bli allt sött, vilket jag tror är det enda raka när man är så kraftigt sockerberoende som jag är.
Jag märker också att resten av familjen äter mycket bättre och mindre socker när jag sköter mig, vilket är ett måste för det flödar verkligen av socker hemma när jag ballar ur.
Mina barn är mkt medveten om detta problem och jag vet också att dom läser min blogg, vilket gör att jag kanske måste tänka på vad jag skriver, men vi har en öppen dialog om detta hemma och eftersom jag anser att det är ärftligt att vara en beroendeperson så är mina avkommor absolut i farozoonen.
Jag kommer säkert att få kommentarer på att jag inte ska blanda in mina barn i det här, men som tur är, är jag en vuxen person och får skriva vad jag vill, åh jag älskar mina barn över allt annat och vill inte att dom ska behöva lida som jag gör och har gjort.
Så Caisa och Thea, kom ihåg att jag alltid vill erat bästa och att jag alltid kommer att stötta er och hjälpa er med vad ni än behöver hjälp med. <3 .
Åh som ni vet kära barn blir mamma en mycket snällare mamma när jag låter bli socker!
Detta får vara allt för idag och sen hoppas jag att jag kommer att uppdatera denna sida lite oftare nu.
Tjingeling!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)