Ja vad fasen ska jag börja?
Såhär är det! Jag har än en gång gjort en djupdykning och denna gången värre än nånsin! Jag tog helt enkelt beslutet att leva som vanligt, ja alltså det som för många är vardag. Jag började äta vanlig mat och dryck och la undan det som jag egentligen står för och tror på! Det kunde inte blivit värre än det blev. Jag har under detta halvår ätit allt som min kropp och mitt psyke absolut inte tål och allt har rasat i en väldig fart! Jag har ätit och ätit och tillåtit mig själv att i princip äta godis och skit varje dag och kväll. Jag har smygätit chokladbitar av alla de slag vilket resulterat i att allt jag gick ner kom tillbaka. Jag har fallit djupt, djupt och det har resulterat i att jag är sjukskriven från jobb och tom från mina barn! Många långa samtal hos läkare och flera mediciner insatta. Jag har sedan 1 augusti isolerat mig i ett sovrum och använt öronproppar för att få sova! Hela mitt liv rasade och jag tog den 1 sept beslutet att än en gång plocka bort sockret ur mitt liv! Nu har jag varit sockerfri i snart en månad och livet börjar sakta men säkert komma tillbaka till mig! Tänk vad socker kan förstöra ens liv! Jag kämpar vidare och hoppas kunna inspirera andra till att också ta tag i sitt liv! För min egen del finns inget annat att göra då jag känner att min familj far illa av mitt beteende. Tack alla fina som stöttar mig och alla som hjälper till med barnen när jag inte orkar! Nu hoppas jag kunna hålla igång den här bloggen, kan ju inte vänta 6 månader till innan nästa inlägg:) nu måste jag sova lite, vi hörs!
Finaste vännen! Skönt att höra att du börjar hitta en väg tillbaka. Jag håller på dig!
SvaraRaderaThank you darling!
SvaraRaderaAnna, jag har verkligen saknat din blogg. Jag är verkligen ledsen att orsaken var den sämsta tänkbara, men är glad att du bestämt dig för att kämpa dig tillbaka. Precis som du säger i din profil "Tror att människan idag mår dåligt av det vi stoppar i oss...", så är också jag övertygad om att det är så det fungerar. Somliga tål mer andra mindre, vi måste bara lära oss förstå vår egen "maskin".
SvaraRaderaLycka till i din kamp!
Tack för det! Ja man skäms ju när man gör en sån djupdykning som jag gjort, men nu är jag på G igen :)
SvaraRadera